Möss och spetskruvar är några av de mest försvarslösa varelserna i djurriket. Men paradoxalt nog är deras hårdaste fiende inte rovdjur, utan frost. På vintern kan små djur frysa ihjäl om de inte förbereder sig ordentligt i tid.
Instruktioner
Steg 1
Det främsta skyddet från vinterkylan för fältmöss är, konstigt nog, snö. Som en filt sveper han marken, i vars djup du kan gömma dig från vind och kyla. Förbereder sig för frysning, möss gräver genom de viktigaste passagerna och flera våningar hålor. Under trädrötterna, liksom på platser där snödrivorna är störst på vintern, gräver de hål upp till 50-60 cm djupa och utrustar runda bon täckta med torra grässtjälkar.
Steg 2
Vattenråttor - den största arten av voles - lever i flodens slätter och vid vattnet. På vintern flyttar de till parker, skogsbälten, grönsaks trädgårdar eller fruktträdgårdar. Där gräver de grunda foderhål där de väntar på vintern.
Steg 3
Skogmöss, i motsats till fältmöss, närmar sig en person närmare vintern och ockuperar källare i bostadshus. Ändå tar de också leveranser av nötter, frön och annan mat till tillfälliga skydd. Husmöss tillbringar också vintrar i lador, staplar, källare, källare, vindar etc.
Steg 4
Gerbils blir aktiva dygnet runt med höstens början. De förbereder lager för vintern som väger upp till 500 g. De vilar i hål i flera kammare, vars djup kan nå två meter. De kramar vanligtvis från fem till femton individer.
Steg 5
För sprickor är vintern en svår period, eftersom de inte äter växtmat och inte har något att skaffa för framtida bruk. Därför flyttar de närmare kallt väder närmare människor. Smidig och behändig tar shrewen bort övervintringsinsekter under snön och till och med attackerar voles trots att de är större än henne.
Steg 6
Nästan alla möss strumpar upp för vintern: nötter, ekollon, spannmålsfrön med högt kaloriinnehåll etc. Vissa mössarter - främst de som lever i Fjärran Norden - vilar på vintern. Det händer att vissa möss (ovannämnda voles, shrews) klättrar upp på träden och begraver sig i de snötäckta tomrummen.