Fåglar förbrukar en enorm mängd energi under flygningen. Deras rörelseform har haft stor inverkan på alla organsystem. Fåglar har inte råd med stora och tunga organ, så tonvikten låg på effektiviteten i deras arbete. Som ett resultat är andningssystemet hos fåglar, som ständigt har förbättrats under utvecklingen, idag en av de mest komplexa bland alla ryggradsdjur.
Instruktioner
Steg 1
Luft kommer in i fågelns kropp genom två näsborrar ovanför näbben. Därefter går det genom svalget i den långa luftstrupen. Passerar in i brösthålan, är luftstrupen uppdelad i två bronkier. På platsen för förgrening av luftstrupen hos fåglar finns en expansion - den så kallade nedre struphuvudet. Det är här stämbanden finns. Lungorna hos fåglar ligger i kroppshålan på ett annat sätt än hos människor. De är ordentligt fästa vid revbenen och ryggraden, har liten elasticitet och kan inte sträckas när de är fyllda med syre.
Steg 2
Luft passerar genom lungorna under transport. Endast cirka 25% av det tillförda syret finns kvar i detta organ. Huvuddelen rusar vidare - i krockkuddar. Fåglar har fem par luftsäckar, som är utväxter av bronkiernas grenar. Krockkuddar kan sträcka sig när luft tränger in i dem. Detta kommer att vara inandning av fågeln.
Steg 3
När du andas ut rusar luften från luftsäckarna tillbaka in i lungorna och går sedan ut. Så även om arbetet med fåglarnas lungor kan kallas otillräckligt intensivt i jämförelse med lungorna hos en person, tack vare dubbel andning, får fågeln tillräckligt med syre för det.
Steg 4
I vila andas fåglar på grund av bröstets expansion och sammandragning. Under flygningen förblir fåglarnas bröstkorg praktiskt taget orörlig och andningsprocessen genomförs redan på grund av andra mekanismer. När vingarna lyfts sträcker sig fågels luftsäckar och luft sugs ofrivilligt in i lungorna och sedan i påsarna. När fågeln sänker sina vingar trycks luft ut ur luftsäckarna. Ju mer intensivt fågeln klappar med vingarna, desto oftare andas den.
